Har nyss varit på Bio.
det händer ibland och på något sätt kan jag ibland tycka att det är roligare att se på vilken sorts människor som ser en specifik film.

Härom veckan var jag på premiären av Sex and the city, inget fancy, men ja samma dag som filmen hade premiär.
Hela salongen va fylld med tjejer och en och annan kille (som mitt fördomsfull jag är säker på var bögar). Den urtypiska besökaren på den filmen var inte mindre än fyra kvinnor/tjejer som helt hade gått in för filmen, upplevelsen och rollfigurerna. Det va tjut som var öronbedövaande när ljuset dämpades. Filmen kastade oss mellan skratt och tårar och filmens 2,30 timmar kändes som en fjärt. Man lämnar biografen med inget annat att säga, inget annat på läpparna förutom... Ahhhh!

Idag var jag på en av männens motsvarigheter. Batman- The dark knight.
Den urtypiske besökaren är en man/pojke med sina polare och en och annan kvinna/tjej. (för pojkvännens skull eller för Batman... I don´t know)
Ljudet fick stolen att skaka, massor av explosioner, coola bilar, avancerade vapen och en invecklad och klurig handling som går ut på ont vs gott.
När skurken spränger ett sjukhus, sneglar jag på mannen bredvid mig. Han har ett leende som ett barn i en leksaksaffär där allt är gratis! Jag bara suckar.
Man lämnar biografen med känslan av att det lurar en skurk bakom nästa hörn, tricken sprängs och glider genom perongen, männiksor flyr i panik... Ond värld.

Två världar, två helt olika språk!