Jag va inne på att skriva ett långt peronligt inlägg om hur det här äventyret börjat påverka mig, om alkoholism, vald kontra icke vald ensamhet, om vänner och och saknad. Inlägget skulle ha en släng av politik och handla om hur sjukt jävla bortskämda vi är i Sverige och att vi är så jävla otacksamma! Det skulle handla om att lära sig uppskatta livet, de saker som finns i det och att det är upp till en själv att ändra i det om en inte trivs och det skulle handla om mina studier i italienska.
Men jag ändrade mig, eftersom allt verkar så självklart och det egentligen inte fanns något nytt att komma med. Dessutom är jag helt själv om denna upplevelse, om att se och vara med om saker som påverkar och förändrar mig. På kort och lång sikt. Plötsligt kändes hela inlägget helt och totalt meningslöst!
På ett annat sätt helt underbart. Ingen kan ta från mig denna upplevelse, ingen kan säga att det är rätt eller fel eller om jag uppfattat och upplevt skaker rätt eller fel.
Det är en unik kännsla. Så det får bli det jag sänder ut idag!
Jag har en unik erfarenhet som jag är helt ensam om!
Nu är snart flatien klar i duschen, det vankas mat och tydligen utgång ikväll igen! Jag har det sjukt bra just nu och har inget emot alls att mitt liv i Sverige är pausat ett tag. Det kan det få vara ett tag till.
Men snart är jag redo att återvända igen. Kanske som en helt ny människa!?
Abbracci a tutti voi!
