fredag 29 augusti 2008

Dags att summera det senaste två dygnen. Jag har haft ofantligt roligt och ett bra avslut på sommarledigheten.
I onsdags for jag och min egengjorda jordgubbscheesecake hem till Miss P. Tanken vara att vi skulle hårdplugga inför teoriprovet för körkort som hon ska göra idag. Men i stället, eftersom det var relativt sent på eftermiddagen och Miss P hade varit hos farbror doktorn som gjort henne illa med en hemsk undersökning, blev det middag, drinkar och finalen av Project Runway.
Eftersom jag, av misstag, redan visste vem som var vinnaren, kom jag återigen på mej själv med att jag måste sluta leta upp förhandsinformation på nätet för att jag är så otålig. Det blir ju liksom inte roligt att se avsnitten då.

Under kvällen gjorde vi också mojitos som blev asgoda och vi skålade hej vilt för att liksom klappa oss själva på bröstet för vår egen duktighet.
Kvällen avslutades med att vi sjönk längre och längre ner i soffan till Shrek III och slutade tvärt med att Miss P somnade i slutet av filmen i sängen och jag satt själv uppe och kollade klart.

I Torsdags var så den stora dagen kommen då vi skulle göra vårt årliga besök på Gröna Lund. Vi va där kl 15.30 och åkte som tokar till 21.30. Berg- och dalbanan 5 gånger, Extreme 3, Kvasten 3, Vilda musen 2, behöver jag fortsätta.? Black lady, som anslöt senare från en afterwork med jobbet, kommenterade senare att vi va Heeelt galna.

Efter allt åkande tog vi en taxi till ett av Black ladys favoritställen the Dubliner. Det va meningen att det bara skulle bli en öl, men sånt funkar ju aldrig... Det blev några engelska cider, några shots, ett par danssteg på det lilla improviserade dansgolvet och en hel massa livemusik.
Kvällen slutade alldeles försent, inte bara för mej, men det va det värt. Det var som sagt väldigt trevligt och ett utmärkt sätt att avsluta sommaren.

torsdag 28 augusti 2008

Idag väntar en eftermiddag och kväll på Grönan. Det ska bli så kul! Jag och miss P gört!

Sen lovar jag att det är slut på glida runt stilen för den här gången och jag ska börja plugga på riktigt!

onsdag 27 augusti 2008

Mysteriet med de mystiska pengarna som fanns på mitt konto igår och som räddade min dag är löst.
Det va miss P som betalade tillbaka för gamla synder.

tisdag 26 augusti 2008

Asså, Extreme home makeover.
Jag gråter som värsta lipOlle´n...
I två dagar i rad nu har jag knappt kunnat vistats i mitt vardagsrum. Min granne som har vardagsrummet vägg i vägg med mej verka driva ett dag och kvällsdisco och igår hade jag förmånen att lyssna på Basshunter inte mindre än tre gånger på 4 timmar. Jag kan sjunga med i nästan alla låtar, om jag skulle kunna dem...

Just nu är det Kate Ryan och "Ella elle L´a"
Idag har någon satt in 70 kronor till mej utan avsändare. Mycket konstigt!
Imorgon får jag äntligen lite mer pengar!

måndag 25 augusti 2008

Idag startade skolan igen och mitt sista "sommarlov"(ja asså man har ju inte sommarlov när man läser på universitetet, snararer typ fattisommar, men hur som) är härmed till enda. Det känns på samma gång skönt som totalt skräckfyllt.
På seminariet idag kom jag på med själv med att ha ett nervöst pirr i magen. Föreläsaren stod och pratade om hur höstens kursupplägg är, om c-uppsatsen om hur viktigt det är att redan nu börja fundera på ämne och forskningsfrågor. (å har man inte redan gjort det, om så bara funderat en liten smula, då e man nog helt helt efterbliven)

Jag har inte fattat förrän idag att det är på allvar nu. Under hösten ska jag prestera en vetenskaplig text, som ska stötas och blötas, granskas, godkänans och sedan publiceras.
Sammtidigt som det är en helt galen skön känsla, är jag skitskraj. Något som jag skrivit och forskat om ska publiceras för allmän beskådning och utsättas för ytterligare granskningar.

Det är inte alls som en blogg.


Just nu känns det helt overkligt att att jag i mitten av december ska ha producerat 35-55 sidor och att jag i början av januari kan bjuda in mina vänner till ett oppositions seminarium där det kan vara bland de första att höra mitt arbete presenteras.

Kastas mellan lycka och skräck!

lördag 23 augusti 2008

Ikväll ska jag bjuda på middag. Kärlek!

Miss P och Black lady kommer hit för att hålla mej sällskap när mannen går på fest för speciellt inbjudna.
Det ska bli kul och jag har såklart planerat allt som ska hända under middagen detaljerat. Ja asså det är inte något avancerat, men jag vill att det ska infinna sig en speciell stämning, så därför är det viktigt med dukning, musik och sånt.

Hur som, min största undran inför kvällen är hur sjutton det ska gå att göra pannacottan...

torsdag 21 augusti 2008

Av reagera!

Asså jag blir så J***A arg.
Varför kan inte människor respektera tvättider. Det är brukligt att man får torka tvätten upp till en timme efter att tvättiden har gått ut, och visst, jag kan köpa det och ofta funkar det. Ofta när tvätten är klar, har personen innan torkat klart sin tvätt och det är inga problem att ta sin tvätt ur maskinen för att torka på olika sätt.

Men, det finns människor som inte följer detta, som "glömmer" att det kommer andra efter som också ska tvätta och behöver torka sin tvätt.

Som idag och inte första gången... personen innan har glömt sin tvätt i torktumlaren och torkrummet är fullt av någons torra tvätt, dessutom har personen innan mej ingen tvättcylinder utan har bokat med en i hoprullad lapp...
Men jag är inte den som är den. Demonstrativt slänger jag ner den torr tvätten i en intill liggande tvättvagn och hänger upp min blöta tvätt på tork. Samma sak med den torra i torktumlaren. Jag tar ut den och lägger den i en hög på ett intill liggande bord och lägger in min blöta.
Det är min rätt, anser jag att göra det när personen gått över 1,5 timme på sin tvättid...

Överväger att sätta upp lappar i trapphuset...

glasögon look a like...

Hmm
Det vimlar av snygga människor överallt och ibland kan jag inte hjälpa att jag vill skina lite på deras bekostnad... eller ja...
Tidigare idag när jag satt på bussen ut till en Nackaby klev det på en apsnygg kille vid Slussen. Asså jag har redan en, men titta får man ju, så jag satte mig bredvid, fast på andra sidan gången.
Plötsligt, kommer en ödör och det luktar gammal gubbe, fylla och surt. Precis bakom mej har det satts sig en gubben som inte duschat någon gång det här decenniet.
Tji fick jag för att jag förlorade mig i skönhet.
Hur som helst, i en av mina vänners bloggar läste jag nyligen ett inlägg som handlade om look a likes. Jag tänker inte så mycket på sånt av ngn anledning, men idag hände ngt mycket underligt.
Det sätter sig en kille bredvid mig på bussen. Jag märker det inte först, men när jag så tittar upp ser jag det. Han har EXAKT likadana glasögon som jag.
Asså hur sjukt är inte det. Det finns ju hundra miljoner olika glasögon. Det är samma sak med kläder och speciellt jackor. Det händer inte ofta, men det händer dock att man ser olika människor som har lika jacka. Sambon har till och med börjat prata med en vilt främmande människa i mataffären en gång för att det va en annan som hade en likadan jacka som min. Men Glasögon... Jag e förbluffad!

För övrigt så gjorde jag körkortprovet hos min vän miss P idag. Hon ska nämligen skriva det riktiga provet om en vecka och jag var där för att hjälpa till lite. Jag fick 48 av 65 möjliga. Gränsen för godkänt va 52... Aj aj!

Annars så känns det som om det är något stort, spännande och bra på väg att hända. Undra vad?

måndag 18 augusti 2008

Tillbaka från doktorn.
Jag va, helt ärligt, inne i mindre än 1 minut.
Doktorn klämde lite på handen och konstaterade att det nog var två knutar och inte en. Meddelade att jag skulle få remiss till en handspecialist på ett (naturligtvis) annat sjukhus och att jag antagligen skulle höra ifrån dem om en månad cirka.
Frågade om det va ngt annat och tackade sedan för besöket.
140:- fattigare, av pengar jag inte har... saftig timlön... (äää jag vet)

Doktorn va i alla fall trevlig. Han får nog bli min husläkare i alla fall!
Oj oj oj.
Tror inte att jag har varit vaken såhär tidigt under hela sommaren...
Ska till farbror doktorn om en timme eftersom jag har en knöl på ovansidan av höger hand som jag vill ska opereras bort.
Har läst mej till att det är ledvätska som samlats och bildat en hård klump som inte kroppen kan suga upp. Det är inget farligt och försvinner ofta av sig själv. Min har suttit där ca två år och börjar påverka mitt liv, mao jag känner av den och kan inte skriva på datorn så länge eftersom den börjar värka, ytterst lite dock.

Bäst att kolla upp det med en doktor och få den borttagen. Är ganska skonad från operationer annars, förutom en fot-op som jag gjorde som spädbarn, och en stor tand-op för några år sedan. Är faktiskt lite exalterad...

torsdag 14 augusti 2008

Höst och busstidtabell.

Gaah!
På måndag börjar Sl och Ul (upplands lokaltrafik) sin hösttidtabell.

Jag och sambon bor inte ihop i veckorna eftersom han jobbar på ett kärnkraftverk och bor i en by nära det i veckorna.
Under större delar av året ses vi bara fredag kväll till söndag kväll. Det funkar, för det mesta.

Eftersom jag är i byn och hälsar på min mamma, som häpnadsväckande också bor här sedan snart 3år tillbaka, var jag i förmiddags och hämtade den nya tidtabellen för bussarna.

DE HAR DRAGIT IN BUSSEN MELLAN BYN OCH STOCKHOLM!

För att förtydliga så betyder detta att jag och sambon kommer att förlora timmar av vårt veckoumgänge.
Tidigare har sambon varit i Stockholm runt 20 på fredag och åker runt 20.30 på söndag. Detta gör att de går att planera in något på fredag kväll, typ gå på fest, bio, bjuda på middag eller något annat socialt och inte gå direkt till sängs utan att passera Gå!... ja ni fattar.
Med den nya tidtabellen kan han va i Stockholm tidigast 22 ( kanske lite i senaste laget för att hitta på ngt socialt, speciellt för sambon som rest i 3,5h) och måste åka 15.30 på söndag. Vi förlorar typ 7 timmar!!!

Asså sju timmar är kanske inte hela världen, men för några som knappt ses som det är, är det typ förödande, tycker iaf jag.
Om jag dessutom ska skaffa ett jobb, som kanske inkluderar helgarbete kommer vi att bli ett Alice och Henrik par...

Det här måste lösas!

Att SL äntligen satsar på dygnetrunt trafik i tunnelbanan fredag och lördag känns liksom som en fjärt i jämförelse.

tisdag 12 augusti 2008

Jag tänkte skriva ett inlägg som handlade om att skriva ner landet, alltså landsbygden, men jag ångrade mej.
Istället ska jag skriva ner caféet på Åhlens City i Stockholm. Det som ligger högst upp och som vill profilera sig som en italiensk, med en fantastiskt utsikt "så då kan vi ta lite extra betalt" restaurang.

För ett par år sedan käkade jag en varm smörgås, typ foccacia, men med ett finare namn.
Hur som, den va asgod, tills jag lite senare låg i soffan och hulkade, med en mamma som sa snälla ord, men som var tvungen att åka hem.

Efter detta har jag bara fikat och faktiskt haft en date på stället, innan renoveringen.
När renoveringen var färdig kände jag att jag ville ge det en ny chans och det har varit bra, tills i måndags.
Jag var äckligt sugen på en Cesarsallad.
Den va hemskt dyr, väldigt blaskig, hade hemmagjorda krutonger, som sett bättre dagar, de städade golvet med en vattenslang och vattnet flöt ut på restarangolvet och, OCH mina kära läsare. Jag hittade hårstrån i salladen, som inte va mina eftersom jag knappt har något hår.
Sommarjobbarna i Pampas Marina gjorde ett mycket bättre jobb till ett mycket bättre pris.

Gahh!

Jag har flytt storstaden. Laddar aktivistbatterierna!

söndag 10 augusti 2008

Idag:
Vissa har nycklar löst i fickan, vissa har de fastlirkade på en nyckelring löst i fickan. Andra har dem i väskan, jackan, plånboken, ja på alla möjliga ställen.
Jag har nycklarna fastlirkade i en ring som sedan sitter fasthakad i ett band. Jag brukar sedan ha nycklarna i fickan, med bandet fladrandes utanför.
Dessa band finns i alla möjliga varianter och ofta gör de reklam för företag eller organisationer. Jag har haft massor och har ofta haft en tanke bakom varför jag har just detta band. Ibland har det varit seriöst, ibland verkligen Inte.
Hur som, sedan en tid har jag haft ett band med regnbågsfärger och med RFSL.se tryck.
För mej har det varit ett statement, såklart. Jag kan, till skillnad från andra männikor i andra länder, fritt visa detta och gå relativt säker på stan. Det är en markering, det gör det lätt för människor att direkt placera in mej i ett fack, frågor och undringar minskar, situationer blir mindre pinsamma. Ja, det blir superenkelt att kategorisera in mej utan en massa tjafs.

Idag.
T-centralen sen eftermiddag. Helt plötsligt känner jag mej jätteotrygg. Helt plötsligt slår det mej att jag sätter andra, som umgås med mej, som inte vill skylta och göra statement, i direkt fara. Jag kan inte veta att det som hände under EuroPride inte kan hända mitt på blanka dagen, en helt vanlig söndag mitt i stan. Jag kan inte vara helt säker på att den otrygghet som jag med rätta kände i Riga inte är lika befogad här! Plötsligt insåg jag att jag är en levande måltavla, som bara väntar på att bli nedslagen, av dubbla anledningar. Dels är jag lite mörkare i hyn,( att jag sedan i vissa avseenden är mer svenska än många infödda svenskar hör inte hit) dels signalerar jag att jag inte är hetero.

Sakta lirkar jag ner bandet, med regnbågen och RFSL.se i fickan. I samma stund blir jag arg på mej själv. Jag e så fruktandsvärt feg! Jag går och tänker på det hela dagen . Det är ju inte så att det inte märks att jag går på stan med min pojkvän. Vill man verkligen se, så lovar jag att det märks.

Samtidigt orkar jag idag inte stå på barikaderna, orkar inte skylta, orkar inte med folks blickar och orkar inte med folk som viskar "Guuuu så gulliga de är, bögarna"
Heteroparaden får fortskrida utanför min dörr, jag ska gosa ner mej med min man och glömma allt för en stund!

Men jag är fortfarande arg över att jag la er nyckelbandet i fickan. Fan varför?

torsdag 7 augusti 2008

Självmord och 2 års dag

Jag och mannen firade 2 år med att bestiga Stadshustornet. Mja, så jobbigt va det kanske inte, och bilden säger ingenting.
Jag började i alla fall genast undra från vilken sida killen som för något år sedan tog självmord, hoppade från? Konstaterade ganska snabbt att han hur som helst måste ha varit väldigt bestämd.
För det första måste man typ köa i 40 min, minst, eftersom det bara får vara ett visst antal personer i tornet samtidigt. Sedan kostar det 20:- att gå in. Antingen går man hela vägen upp eller åker hiss halva och slingrar sig sedan i cirklar genom gångar som ser helt likadana ut så att man blir yr bara av känslan av att gå i cirklar utan slut.

Usch. Väl uppe är utsikten däremot fantastisk och det är trots allt billigare och kanske coolare än Kaknästornet.
Hur som, det skulle ju byggas högre stängsel för att förhindra fler incidenter, vet inte om det hjälpt direkt. Har man bestämt sig så har man ju liksom, och vill man ha tips va det ju inte så svårt att be bege sig ut på en liten klättertur.

Hur som, 2 års -dagen fortsatte med att vi gick till Lilla Capri på Kungsholmen och käkade pizza. Gott!
Vi åkte sedan i rask takt till Djurgården för att se på komedin "Det går an" spelad av parkteatern/Stadsteatern. Läste boken i gymnasiet kom jag på efter typ halva pjäsen men denna pjäs va mycket bättre än boken.
Efter det gick jag, mannen och två vänner in mot stan.
Kvällen avslutades på Roxy på söder, där jag drack världens godaste äppelcider och kändis-spotade innan vi gick hem.

Trevlig dag, om än den hade en tråkig nyhet på den rosa himmlen...
Ja, och så vad det det där med Pride.
Jag har vaknat nu igen, hoppat ur min bubbla och det grå alldeles utmärkt bra att bara vara social och umgås med vanligt folk igen... (shit va jag kommer få äta upp det där)
Pust!

onsdag 6 augusti 2008

Lycka!

Jag har under en tid, kanske en månad, en och en halv, inte rakat mej under armarna. Jag brukar i vanliga fall raka mej under armarna regelbundet och det brukar aldrig bli liksom långa hårstrån. Visserligen har jag kanske blivit lite slappare efter att singeltiden tagit slut, men ja... jag tycker fortfarande att det är ofräscht med hår under armarna, hos mej.

Nu va det som sagt, i min värld, väldigt länge sedan jag rakade mej. Det har berott på hyvlarna tagit slut, jag har haft en ekonomi som varit lika med noll, jag har prioriterat annat när jag haft pengar, dels har inte riktigt tiden funnits, hur sjukt nu det än låter och dels har jag inte orkat.

Men nu det senaste dagarna har jag verkligen börjat må dåligt över att jag låtit håret växa under armarna. Det måste bort. Men jag har inga hyvlar... Gahh!!!
Mannen som va och handlade till vår frukost i morse fick order om att köpa nya hyvlar, men affären hade inga. Hoppet sjönk.
Väl i duschen tittar jag i ett skåp och döm om min förvåning om det inte där ligger ett helt paket med oanvända hyvlar.
Här har jag gått i evigheter och inte rakat mej under armarna för att jag trott att det inte funnits hyvlar...
I duschen i dag bestämde jag mej för att aldrig låta det ta så här lång tid mellan rakningarna under armarna, man kan inte ha så lite tid eller så dålig ekonomi att man måste låta håret under armarna växa...

lördag 2 augusti 2008

Ännu en dag till ända med Pridejobb.

Jag vet att det har låtit som om jag klagat järnet på Pride och festivalen, beklagat mej över allt jobb och velat att den ska ta slut.
Nu känns det som om det gått alldeles för fort och jag är inte alls redo att lämna parken för detta år.
Imon är det den stora Parad-dagen som jag tyvärr kommer missa detta år. Någon måste ju hålla ställningarna i tältet och jag e faktiskt skitbra på det!
Min kära pojkvän ska fota hela paraden, så jag får ng chans att uppleva paraden ändå.
Dessutom kanske det ska regna...

Oh well.

Happy Pride!

fredag 1 augusti 2008

Dagen efter...

Schalgerkväll i parken igår, med sedvanligt fortsättning på Patricia...

Inget mer behöver tilläggas...