torsdag 4 september 2008

Tiny läTiffany Nageldningsutredningenffany Nagel = Nya Lärarutbildnings- utredningen, när det inte går lika snabbt på tangenterna...


Jag har varit på konferens på en finlandsfärja om HIV/Aids läget i Sverige och världen idag.
Stundtals mycket bra, stundtals inte alls. Tråkigt var att de utlovade Dimond dogs lämnat återbud och att det inte blev något riktigt kontaktknytar stämning. Lokalen var helt fel för det och under lunch och middag var ljudnivån så hög att det var svårt att ens höra sin bordsgrannen.

Hur som, nästan alltid när jag åker färja får jag ett infall... "Ska jag hoppa ner i vågorna" bara för att liksom. Det är ju såklart helt galet och befängt och Jag är alldeles för feg för att göra det och ser ingen som helst anledning att göra det heller, men den där känslan är skrämmande. I natt blev jag nästan rädd för mej själv, men det va för att det var första gången jag åker på en såndär kryss själv och fan, ja allt kan ju hända. En äcklig **** kan ju komma och slänga mej överbord i ett nafs, vem skulle se mej i mörkret?

Efter en hel dag med konferensen väntade kvällens underhållning med Robert Fux. Love him, men jag kom dit, jag såg och jag gick till sängs utan att pasera baren... Extremt vuxet.
Jag gick i stället för att läsa på inför en föreläsning som jag skulle ha med SFQ´s ordf idag i Mariefred och såhär i efterhand borde jag läst på ännu mer... men men.

Jag hade en mardröm om min pappa på natten. Jag var vid ett hus med två vänner och hade mina favoritskor på mej som man inte kan springa i (och som jag hade haft till middagen tidigare under kvällen). Jag ska visa mina vänner något och vi rundar ett hushörn och där står min pappa. Han vänder sig om, har en mobil i handen som han vickar fram och tillbaka i handen och har ett ansiktsuttryck som Joker i Batman. Jag vänder mej om för att börja springa, vilket är svårt i skorna och pappa skrattar så där som Joker gör och sätter fart efter mej. Jag vaknade såklart och var tvungen att gå upp och gå runt på ett öde fartg för att få tankarna på annat.

Båten var i hamn 06.00 i morse. Frukost och lunch blev det sådär med pga av förmiddagens schemat. Vilket som alltid resulterar i att jag får en arg och kass mage, huvudvärk och en konstig dag helt enkelt. Jag kan inte inte äta frukost på morgonen, om jag inte vill ha en förstörd dag.

På eftermiddagen har jag tvättat, ett under, men ja, jag måste tvätta minst varannan vecka.
Idag, då jag för ovanlighetens skull inte hade så mycket tvätt, mest stora laken, handdukar och grejs, visar det sej så klart, när jag e klar, att ingen har tvättid efter mej.
Fan, jag kunde ju haft värsta laundryraman hemma...

För övrigt har en vän till mej just gett ut sin debutbok. Jag är lite stolt och avis...