Så, helgen är över och lite av det jag kallar "en vardag" har åter börjat. Med andra ord: ny vecka i skolan.
Helgen spenderades framför datorn och film. I fredags mest för att det va storm, skitkallt ute och jag var trött efter en tuff vecka i skolan.
I lördags passade jag på att sova ut, min flatie hade sin partner här på besök, så jag hade lägenheten för mig själv. vilket hade varit hur skönt som helst om jag tex hade haft en tv, för då hade jag kunnat lega i soffan och bara glo hela dagen.
Men, det är ju fortfarande fint ute och jag hade redan bestämt med en kompis från skolan att vi skulle hitta på ngt. Så fram emot eftermiddagen pallrade jag mig in till stan.
Vi hamnade i Villa Borghese med två andra från skolan och jag hittade eller snarare blev visad (den satans) lilla konstgjorda sjön. Den va ju inte alls svår att hitta!
Vi fikade på ett lite ställe där i parken, som hade sköna soffor en kunde sjunka ner i. Jag hade kunna sitta där för evigt. Det va så skönt och avkopplande.
Istället försökte vi hitta en grön plätt att lägga oss på för lite siesta, vilket va svårt. Solen har gjort sitt och marken va inte så sittvänlig. Vi bestämde att nästa helg, om vädret tillåter blir det filt, tidigare på dagen, vin, ost, bröd och voilá, Picknick!
Kvällen, let´s just say sushi dinner. Nothing more nothing less.
I söndags gjorde jag ingenting. Sov länge, åkte in till stan för en cappuccino och två chokladcroissanter och på kvällen var meningen att jag skulle gå ut med några italienare på apertivo, men... Det är förkylningstider här i Rom, då vädret plötsligt i fredags blev "kallare" och vips har alla fått snorsjukan...
Jag slås ibland av en väldig hemlängtan och hade sett fram emot att få gå ut och roa mig, istället spenderade jag söndagkvällen i mitt rum med filmer...
I kväll ska jag dock ut på middag med två äldre damer. De är här genom ett speciellt 55+ program. Den ena av dem har förlängt sin kurs och är i min klass en vecka till, den andra åker hem imorgon. De frågade om jag ville följa med, eftersom vi umgåtts en del under de två veckor som gått och jag tänkte varför inte!
Även fast min engelska blir ännu mycket sämre i jämförelse med deras och i deras sällskap, är de så snälla och goa att det bara inte gick att säga nej. Den ena bjöd mig på lunch idag, eller snarare, jag åt en maträtt och halva hennes för hon orkade inte...
Dessutom behöver jag det sociala umgänget.
Så, till nästa gång!
Ciao raggazi
